Ni som läser bloggen med rss-läsare

…eller har länklistor som uppdateras via rss: Det verkar som min blogg lagt av att uppdateras på det viset om en följer den gamla adressen (http://www.charlottasofiaspringer.wordpress.com). Jag fattar inte riktigt varför eftersom det funkade bra i början med den nya adressen. Men i alla fall, om ni vill fortsätta följa bloggen är det troligen bäst att ändra till den nya adressen: http://www.springerochtrimmar.se
Jag vet inte om detta även gäller bloglovin och andra lästjänser men om ni vill vara på den säkra sidan så kanske det är bäst att ändra.
Vill ju inte tappa bort er!

Att ni (förhoppningsvis) ser detta inlägg beror på att jag var så enormt listig och la in det på gamla bloggen med 🙂

En dag i matens tecken

image

Jag har hunnit med annat idag också, förutom att pyssla med bloggen. Vi ville hitta på något en ledig fredag så vi bestämde oss för att åka och kika på den relativt nya saluhallen i Västerås, detta trots det ganska motbjudande namnet för ett veggo som mej: ”Slakteriet”. Fast om en bortser från namnet och de långa köttdiskarna så var det fint, lite industriell känsla så där. Och så fanns det en fair trade-butik och sånt gillar en ju. Dessutom kan en äta där, även vegetariskt så det blev en falafel till mej -god, men ingenting går upp mot falaflarna i Malmö.På hemvägen åkte vi förbi Veggoköket, en också ganska nyöppnad butik som gör egna, veganska charkuterier. Där blev det lite grejer köpta. Visar er imorgon!

Nytt, fast än så länge lika

sommar2 342

Ok, för att ha svettats en hel del över detta med bloggflytt så kan en tycka att det är väldigt lite förändring är. Och så är det, det är fortfarande samma blogg men med nya, lättare adressen: http://www.springerochtrimmar.se. Men lugn, jag ska fixa och greja här, nu när jag KAN (yey!) men en sak i taget så att säja.

Det känns i alla fall extremt kul och lite proffsigt..hehe.. med egen domän. Hoppas ni ska gilla att hänga här också!

(Ja, vi firar med en sommarbild tycker jag! En sommarbild på en tjej som precis tagit sina första försiktiga springsteg och inte hade en aning om att hon skulle starta en träningsblogg inom ett par månader.)

Fredag, hosta, core och flytt

Hej fredag, min bästa dag! Här ska minsann mysas. Egentligen hade jag tänkt dra igång fredagen med ett långpass, men nu hostar jag och hostar. Känner mej inte alls sjuk eller så men jag antar att en inte ska springa med världens rethosta. Väldigt störigt. Snälla vinter och ihärdiga sjukor: Ta slut NU! (Tänk att få springa i vårsolen…åååååh)

Men trots hostan känns det för himla härligt med fredag: Jag, mannen (som är ledig hela dagen) och massor med mys. Vad vi ska hitta på vet jag inte riktigt men något blir det. Ja och så ska jag pyssla med bloggen, förhoppningsvis flytta och så. Har inte vågat utan att ha moraliskt stöd hör hemma, typ en famn att gråta i när allt är försvunnet..hehe Nä, det ska nog gå bra *peppar, peppar*.

Förresten, läser om att stärka coren hos Träningstajtsen, känner mej omåttligt träffad. Känner inget i benen efter gårdagens hitills snabbaste spring, däremot har jag träningsvärk i magen(!) Får ni någonsin det när ni sprungit?

Varmt citronvatten med ingefära

049red

059red

Jag skulle så gärna vilja dricka varmt citronvatten på morgonen, så där som Beata. (Varför en ska göra det hittar ni också i länken till Beata men det är något ayurvediskt och renande i alla fall, sätter igång systemet) Jag gillar ju sånt där: hälsa som har gamla anor. Eller ja, när jag tänker efter, inte allt. De hade ju så himla mycket skumma saker för sej förr i tiden… Undanber mej blodiglar och liknande. Fast det håller de väl i och för sej på med fortfarande va? Undanber mej i alla fall.

Men i alla fall, jag glömmer ju bort citronvattnet på morgonen hela tiden! Kommer på det lagom tills efter jag stjälp i mej en kopp starkt kaffe..och det är ju också ett sätt att..eh..väcka kroppen.. Ska försöka få till det dock. Får väl förbereda kvällen innan eller något. Nåja, ikväll har jag i alla fall druckit citronvatten med ingefära och känt mej väldigt hälsosam. Fast jag hade ingen färsk ingefära så det där grumliga på koppen är torr från kryddburken. Inte lika höga hälsopoäng på det.

Jaha, nähä, det blev väl en himla utläggning om citronvatten! Allt jag ville säja egentligen, var att jag ska försöka att dricka det på morgonen för att det verkar bra. Förresten kanske denna fascination för citronvatten har med alla tjejtidningar en läste som tonåring att göra? Ni vet, tips om hur man skulle hålla sej frääääsch och finnfri? Typ: “Drick citronvatten varje dag, gärna 4 liter” *kissar på mej*.  Nåja, urinvägsinfektion fick en inte i alla fall…

Sjögräsnudlar

023red

 

039red

 

Vårt lokala Willys hade fått in sjögräsnudlar i sitt sortiment. Jag vet att jag är sen på bollen här men jag har faktiskt aldrig testat, men läst om dem i lchf-sammanhang. De ligger väldigt lågt i kolhydrater och kalorier (2 gram kolhydrat per 100 gram och 6 kcal per 100 gram). Egentligen vet jag inte vad jag tycker om livsmedel som i princip inte tillför NÅGON näring..som att betala för att äta luft liksom… Fast dessa nudlar innehåller i och för sej en hel massa mineraler och en del aminosyror och det kan ju vara bra. Hur som helst, jag är ju så himla nyfiken på allt så jag köpte ett paket.

Vad jag tyckte? Jag använde mina nudlar till en middagswok igår och alltså…näee… jag vet inte. Nudlarna nästan helt utan smak innan tillagning (tyckte jag). I woken tog de dock åt sej smak bra fast min tveksamhet beror mer på konsistensen.. Den är liksom både krispig och “studsig”, väldigt speciell. Nu behöver inte speciellt vara dåligt i och för sej, men nej, de föll mej inte riktigt i smaken.

Fast nu så ska ni ju inte lita blint på mej. Jag vet människor som gillar nudlarna och den där konsistensen mycket. Jag kan i och för sej tänka mej att de kanske skulle göra sej bättre i en kall thaisallad med sesamolja än i en varm wok?

Total löpningseufori och PB

image

Kom hem från första löprundan på 2 1/2 vecka för en liten stund sen OCH vilken runda sen! Den var precis den boost jag behövde för att spinna igång benen igen och jag påmindes återigen om varför jag springer. Ärligt talat känner jag mej som jag vaknat upp lite ur en dvala och bara: “Jamen visst ja! Jag BEHÖVER detta för att må bra.” Nu känner jag mej pigg, glad, lycklig över att kroppen verkligen fungerar och ja, tamejtusan om jag inte känner mej snyggare också…hehe

I alla fall: Det kändes faktiskt en aning trögt att ge sej ut idag men mitt vanliga knep fungerade. Det är att sätta på mej löpkläderna och kliva utanför dörren innan jag hinner tänka för mycket. När jag väl sprang iväg kändes benen väldigt pigga och ja, hela rundan kändes så, pigg liksom. Jag vet inte hur jag ska förklara men det känns mer och mer som att jag faktiskt SPRINGER, inte liksom lunkjoggar. Och ja, det blev en bra tid: 5,07 km på 31,57, förra PB var 4,99 km på 32,12 (Kan en ens kolla exakt på vilken tid en passerar 5 km på, på runkeeper?) så jag är mer än nöjd!

En uppdatering om kroppen och vikten

När jag började skriva den här bloggen startade jag också ganska omgående “resan mot favoritjeansen”. Det uppdaterades också en del om vikt, tankar kring varför jag ville gå ned och så vidare. I alla fall så kom jag ju i de där jeansen till slut och slutade skriva så mycket om detta med vikten, dels för att jag inte ville att detta skulle bli en “viktblogg”, dels för jag inte visste hur jag skulle skriva om fortsatt nedgång utan att börja redovisa siffror och kilon och det ville jag inte. Dessutom tycker jag att det är ett svårt ämne att skriva om på ett bra sätt med tanke på snedvridna ideal, utseendehets o.s.v.

Men i alla fall, nu känner jag att det är dax för en liten uppdatering på hur det ligger till nu. På det stora hela känner jag mej nöjd med min kropp, den är fin, fungerar. En balans tycker jag också att jag hittat och lyckats hålla men till och från, sen efter jul ungefär, så känns det som jag halkat lite. Det är egentligen inte en så stor grej, jag har inte gått upp något, men inte heller ned. På något sätt känns det som att jag, när jag kände mej lite deppig, liksom försökte återvända till gamla vanor. Lite som att det var tryggt och känt. Jag har tidigare skrivit om att framgång kan skrämma mej, att jag omedvetet försöker backa tillbaka i gamla hjulspår -det trygga. Därför har det varit en liten inre kamp ett tag, som om min hjärna vill en sak och det undermedvetna en annan. Men jag tänker inte gå tillbaka, istället gäller det att få de båda att vilja samma sak. Bara att ha identifierat detta hjälper en hel del, då vet jag liksom vad jag tampas med. Bäst mår jag ju när jag har balans, äter bra mesta delen av tiden men inte förbjuder mej något. Så det är grejen just nu, att balansera upp.

Update: Inser att jag kan framstå som en enormt spretig människa som bara: “Åh, känner mej trygg med att träningen sitter” i ena inlägget och i nästa: “Jag har tappat balansen lite”. Men grejen är att just träningen känner jag mej trygg med, det finns liksom inga tvivel om att jag kommer hålla i. Det är detta med vad jag äter som svajjar lite.

Självhjälpsböcker

image

Jag har ett litet kluvet förhållande till självhjälpsböcker för jag tror egentligen inte att det finns någon metod som är allena saliggörande och dessutom finns det massor med människor med olika ideer som vill profitera på dem, en del bra, en del riktigt dåliga. Sen känns kategorin böcker inte riktigt som något en skryter med att en läser, det är lite skämmigt så där, som “tantsnusk” typ. Samtidigt har jag en fascination för den här typen av böcker, kanske är det en nyfikenhet eller en önskan om att någon ska innehålla någon slags nyckel ändå, ni vet en enda stor aha-känsla. Nu läser jag inte direkt så många, det har gått flera år sedan sist jag blädderade i en men ibland blir jag nyfiken. Nu tänker jag sätta tänderna i denna: “Älska livet som det är”. Alltså, titeln låter ändå lovande, för det vill en ju, älska livet som det är. Det underlättar ju en del om en säjer..

Under självhjälpsboken på bilden ligger en bok om meditation. Det är ju också någon slags självhjälp och något jag vill fördjupa mej mer i. Alltså blir det en kväll i själens tecken. Hittar jag djup visdom lovar jag att återkomma med den!

Har du läst någon bra bok i ämnet?

Pyssel

image

Hej, här sitter jag och är rätt trött. Hade verkligen tänkt springa idag, men näe, det känns som om kroppen inte riktigt vill. Har sovit så knepigt några nätter, vaknat varannan timme, drömt skumt och Weeds-inspirerat (väldigt stressigt). Drömmarna kan i och för sej bero på att jag envisas med att se 2-3 avsnitt Weeds innan jag somnar..ehm.

Istället för att springa har jag varit ute på lite ärenden på förmiddagen och sen har jag fixat med webbhotell och domän (yey!). Nu återstår bara det extremt läskiga med att exportera bloggen och få allt att se hyfsat ut. Fast jag har läst på och det verkar rätt enkelt. Hur som helst, känner i alla fall att jag måste samla mej lite inför detta, ja och så ska ju betalningen på domänen gå fram också, innan dess kan jag inte börja pyssla.

Fast hörrni! Vad skönt det är! Vet att jag skrev om detta häromdagen också men ändå: Jag är inte längre rädd att jag ska lägga av med träningen när det blir längre sjukdomsuppehåll som det varit nu. Det är faktiskt en befrielse att liksom känna att detta är JAG nu.